Från ett land till ett annat

Tillbaks från den sköna trippen till Lövdalen. Efter det lilla missödet med att jag tydligen skulle plocka upp alla, och att ingen informerade mig om att Anna stod vid Stalltipset och inte i Mellringe så var vi på god väg till landet mellan Motala och Askersund. Ett Sverige som stått stilla mer än ett par år, eller som Frerra valde att uttrycka det: "tror ni dom har ADSL här?"

Efter hamstrandet på Willys kunde man tro att vi skulle ut i krig. Det visade sig dock såhär i efterhand att det inte blev särskilt mycket mat över. Vidare på färden. Pitstop vid Brand's Hatch och McD där de snälla personerna i driven inte ville ta betalt av oss. Fint, gratis är ju alltid gott. Alla var nöjda utom helylle-Jolle som klagade på att han var tvungen att äta stöldgods. Med Bon Jovi på lite högre volym, en GPS som klarar uppgiften galant och en marschfart på 140 gick turen till stugan väldigt smidigt. Vi installerade oss och bestämde oss tidigt för att ta ett dopp i den närbelägna sjön. I vanliga fall är jag ingen fryslort men 19 grader i vattnet är inget jag ligger och plaskar i. Friskt var det i alla fall.

Vi for tillbaks till stugan och dammade upp volleybollnätet och plockade fram ölen. Det blev ett spel i säkert två timmar med varierande kvalitet. Efter så mycket ihärdigt arbete dröjde det inte länge innan grillen åkte fram. Efter försök att sitta ute en stund efteråt gick vi in i stugan då knotten från helvetet beslutat sig för att bosätta sig på samma ställe som oss. Diverse spel med alkholinslag sänkte till slut en efter en tills de tappra själarna, Karresson, Patrik, Dannie, Frerra, Anna och jag var kvar och spelade blues. Frerra sjöng "Jajjemen blues" tills den sista burken Norrlands tippats i och vi var redo för sängen. Klockan var då 02, ingen imponerande tid för oss, men med tanke på att vi hållit igång sen 15 så kändes det rätt OK ändå. Karresson höll låda en god stund till dock eftersom han skulle ha igång sin cd-spelare i mörkret. Mellan försöken hojtade han nåt om volleyboll-Frerra som tydligen inte höll måttet på planen. Vet inte om herr Karlsson själv var något ess, men i alla fall.

Påföljande söndag gick i sömnen och trötthetens tecken. Efter lite frulle och mycket god lasagne städades stugan och vi åkte om möjligt ännu fortare hemåt. Vädret var grått och trist så det gjorde inget att man var seg. Hem till ÖSK och dödsbra platser på Berhnabeu där vi fick se ÖSK spöa färgen ur BP med hela 4-0.

Klart en helg av det bättre slaget!